Utbud fälttester

Introduktion

Testet syftar till att utvärdera en individs förmåga att upprepa löpningar under en längre tid. Testet lämpar sig bra för lagidrotter som kräver kontinuerlig löpning.

Testprotokoll

Testet består av att springa 3 000 meter på så kort tid som möjligt. Testet kan även genomföras med registrering av hjärtfrekvens.

Testresultat

Resultatet består av den tid det tar att springa 3 000 meter. Från det resultatet kan ett VO_{2 max} värde estimeras ur en tabell.

Introduktion

Testet syftar till att utvärdera en individs förmåga att upprepa löpningar under en längre tid. Testet lämpar sig bra för lagidrotter med intermittent arbete som till exempel fotboll, innebandy och basket.

Testprotokoll

Testet består av att upprepat springa 2 x 20 meter mellan två markeringar i synk med en ljudsignal följt av 2 x 5 meter på en 10 sekunder lång aktiv vila. Hastigheten ökar progressivt och regleras genom tiden mellan ljudsignalerna. Testet avslutas när testpersonen inte når fram till linjerna i synk med ljudsignalerna. Testet kan även genomföras med registrering av hjärtfrekvens och mätning av mjölksyra i blod.

Testresultat

Resultatet består av uppnådd nivå och totalt tillryggalagd sträcka i meter.

Introduktion

Testet syftar till att utvärdera en individs förmåga att upprepa löpningar under en längre tid. Legér-test, mer känt som ”Beep-test” är ett test som lämpar sig för framförallt idrotter med intermittent arbete som till exempel fotboll, innebandy och basket.

Testprotokoll

Testet består av att kontinuerligt springa 20 meter mellan två markeringar i synk med en ljudsignal. Hastigheten ökar progressivt och regleras genom tiden mellan ljudsignalerna. Testet avslutas när testpersonen inte når fram till linjerna i synk med ljudsignalerna. Testet kan även genomföras med registrering av hjärtfrekvens och mätning av mjölksyra i blod.

Testresultat

Resultatet består av uppnådd nivå, totalt tillryggalagd sträcka i meter och från det kan ett VO_{2 max} värde estimeras ur en tabell.

Introduktion

Syftet med testet är att utvärdera fysiologisk respons vid givna belastningar. Tröskeltestet genomförs i den arbetsform som är lämpligast för idrottaren.

Testprotokoll

Testet genomförs på vald ergometer och omfattar 3-5 steg à 4 minuters arbete och 1 minuts vila, med en ökad belastning för varje steg. Efter varje steg noteras hjärtfrekvens, upplevd ansträngning och blodprov tas för analys av mjölksyra.

Testresultat

Hastigheter och hjärtfrekvensvärden för den aeroba tröskeln och den anaeroba tröskeln erhålls efter genomfört test. Resultatet användas till bestämning av individuella träningszoner.

Introduktion

Syftet med testet är att utvärdera fysiologisk respons vid givna löphastigheter. Tröskeltest genomförs som ett alternativ till löpbandstest för att dels mer likna rundbanelöpning och för att kunna testa fler löpare samtidigt. Resultaten från löpbands-och rundbanetest är likvärdiga.

Testprotokoll

Testet genomförs på rundbana (200 meter inomhus) och omfattar 3-5 steg à 4 minuters löpning och 1 minuts vila, med en ökad belastning för varje steg. Hastigheten regleras via auditiv återkoppling. Efter varje steg noteras hjärtfrekvens, upplevd ansträngning och blodprov tas för analys av mjölksyra.

Testresultat

Hastigheter och hjärtfrekvensvärden för den aeroba tröskeln och den anaeroba tröskeln erhålls efter genomfört test. Resultatet användas till bestämning av individuella träningszoner.

Introduktion

Testet syftar till att utvärdera en individs förmåga att upprepa löpningar under en längre tid. Detta test är ett populärt fälttest för analys av många idrotter, varav några inkluderar: hockey, fotboll, innebandy, handboll och basket.

Testprotokoll

Testet består av att kontinuerligt springa i 30 sekunder fram och tillbaka på en sträcka som är 40 meter lång i synkning till ljudsignaler. Hastigheten ökar progressivt och regleras genom tidsintervallen av 30 sekunder löpning och 15 sekunder vila. Testet avslutas när testpersonen vid tre upprepningar inte når fram till de utsatta linjerna i synk med ljudsignalerna. Testet kan även genomföras med registrering av hjärtfrekvens och mätning av laktat (mjölksyra) i blodet.

Testresultat

Utifrån resultatet kan sedan ett VO_{2 max} värde estimeras genom en beräkningsmodell.

Introduktion

Syftet med testet är att utvärdera snabbhet vid löpning över 15 meter.

Testprotokoll

Testet består i att distansen 15 meter tillryggaläggs på kortast möjliga tid. Starten sker från stillastående position, 50 cm bakom startlinjen.

Testresultat

Mellantider vid passering av 5 och 10 meter samt sluttiden presenteras i sekunder.

Introduktion

Syftet med testet är att utvärdera snabbhet vid löpning över 30 meter.

Testprotokoll

Testet består i att distansen 30 meter tillryggaläggs på kortast möjliga tid. Starten sker från stillastående position, 50 cm bakom startlinjen.

Testresultat

Mellantider vid passering av 5, 10 och 20 meter samt sluttiden presenteras i sekunder.

Introduktion

Testet används för att utvärdera förmågan att upprepa sprintlöpning med riktningsförändringar. Testet lämpar sig bra för lagidrotter med intermittent arbete som till exempel fotboll, innebandy och basket.

Testprotokoll

Testet består av sju maximala sprintlöpningar à 34 meter med tre riktningsförändringar. Efter varje individuell sprint följer en aktiv vila i form av jogging 40 meter på 25 sekunder. Banan ska tillryggaläggas från A till B, se figur.

Testresultat

Sluttiderna redovisas i sekunder samt differensen mellan omgångarna.

Introduktion

Testet används för att utvärdera förmågan att upprepa sprintlöpningar med en 180° riktningsförändring. Testet lämpar sig bra för lagidrotter med intermittent arbete som till exempel fotboll, innebandy och basket.

Testprotokoll

Testet består av 6 maximala sprintlöpningar. Löpsträckan är 20 meter rakt fram till en linje, där en 180° vändning sker följt av en sprintlöpning tillbaka till startpositionen, se figur. Mellan varje sprintlöpning erhåller testpersonen 20 sekunders vila. OBS! Vid genomförande av detta test kan annan vilotid förekomma.

Testresultat

Sluttiderna redovisas i sekunder samt differensen mellan omgångarna.

Introduktion

Testet syftar till att utvärdera en individs snabbhet och koordination vid kortvarig löpning med riktningsförändringar. Testet lämpar sig bra för idrotter där snabbhet och riktningsförändring är en viktig förmåga till exempel fotboll, innebandy och basket.

Testprotokoll

I testet förflyttar sig testpersonen så snabbt som möjligt mellan 4 koner placerade ut i en banan som har en form av ett ”T”, se figur. Kon B placeras ut 9,14 meter från kon A som är start och mållinje. Kon C och D placeras 4,57 meter till höger respektive vänster om kon B. Testpersonen startar bakom startlinjen (kon A) på eget initiativ. Testpersonen ska vidröra alla koner vid basen med en hand och ansiktet och kroppen ska vara vänt framåt under hela testet. Testpersonen springer rakt fram till kon B, därefter sker en sidledsförflyttning till kon C, sedan till kon D och tillbaka till kon B. Sidledsförflyttning ska ske utan korsning av fötterna. Till sist sker en förflyttning baklänges förbi kon A som är mållinjen.

Testresultat

Sluttiden redovisas i sekunder.

Introduktion

Testet används för att utvärdera förmågan att upprepa sprintlöpning med riktningsförändringar och reaktionsförmåga. Testet lämpar sig bra för lagidrotter med riktnings förändring och snabb reaktionsförmåga som till exempel fotboll, innebandy och basket, rugby.

Testprotokoll

Testet består av en maximal sprintlöpning. Löpsträckan är totalt 11 meter. Efter 4 m så kommer en videosensor signalera åt vilket håll du ska spinga (höger eller vänster) efter de första 7 m. Du har då 3 meter på dig att reagera och och sedan springa klart resterande 4 meter, se figur.

Testresultat

Sluttiderna redovisas i sekunder.

Introduktion

Testet används för att utvärdera förmågan att upprepa sprintlöpningar med en 180° riktningsförändring. Testet lämpar sig bra för idrotter där snabbhet och riktningsförändring är en viktig förmåga till exempel fotboll, innebandy och basket

Testprotokoll

Testet består av 2 maximala sprintlöpningar. Löpsträckan är totalt 20 meter med två 180° riktningsförändring, uppdelat i först 5 meter riktningsförändring, 10 meter riktningsförändring och sedan 5 meter till mål, se figur. Mellan varje sprintlöpning får individen en komplett vila och klarar att göra om max-sträckan. Där efter kommer individen springa samma sträcka men första vändningen leds av andra benet.

Testresultat

Sluttiderna redovisas i sekunder samt differensen mellan omgångarna.

Introduktion

Testet används för att utvärdera förmågan att upprepa sprintlöpningar med en 180° riktningsförändring. Testet lämpar sig bra för lagidrotter med intermittent arbete som till exempel fotboll, innebandy och basket.

Testprotokoll

Testet består av två maximala sprintlöpningar. Löpsträckan är 150 meter, med 9st 180° vändningar sker följt av en sprintlöpning tillbaka till startpositionen, se figur. Mellan varje sprintlöpning erhåller testpersonen 3 minuters vila.

Testresultat

Sluttiderna redovisas i sekunder samt differensen mellan omgångarna.

Introduktion

Syftet med testet är att utvärdera maximal styrka.

Testprotokoll

Testet består i att lyfta så mycket vikt som möjligt på 1 eller 3 repetitioner bänkpress. 1 repetition är bara lämpliga för erfarna lyftare. Mindre erfarna kommer göra 3 repetitioner.

Testet består av en vertikal press med skivstång, i ryggliggande position på en bänk. Vid startpositionen är stången placerad på utsträckta armar. Från utsträckta armar sänks stången mot bröstet, därefter så pressas stången tillbaka till raka armar. Testet upprepas med olika belastningar som höjs progressivt och i relation till kroppsvikten efter 3 minuters vila.

Testresultat

Är max antal kilon lyfta i 1 eller 3 lyft.

Introduktion

Syftet med testet är att utvärdera maximal styrka.

Testprotokoll

Testet består i att lyfta så mycket vikt som möjligt på 1 eller 3 repetitioner benböj. 1 repetition är bara lämpliga för erfarna lyftare. Mindre erfarna kommer göra 3 repetitioner.

Testet består i att lyfta sätta sig ned och ställa sig upp med maximal vikt på bakre delen av axlarna. Vid startpositionen är stången placerad på bakre delen av axlarna. Lyftet genomförs genom att sätta sig ned där övre delen av lårbenen passerar parallellt med marken och sedan ställa sig upp igen i en accelererande kontinuerlig rörelse. Testet avslutas med att individen står med raka knän och höft leder. Testet upprepas med ökande belastningar som höjs progressivt. Vilan mellan seten är 3 minuter.

Testresultat

Är maxantal kilon lyfta i 1 eller 3 lyft.

Introduktion

Syftet med testet är att utvärdera maximal styrka.

Testprotokoll

Testet består i att lyfta så mycket vikt som möjligt på 1 eller 3 repetitioner frontböj. 1 repetition är bara lämpliga för erfarna lyftare. Mindre erfarna kommer göra 3 repetitioner.

Testet utförs genom att sätta sig ned och ställa sig upp med maximal vikt på främre delen av axlarna. Vid startpositionen är stången placerad på främre delen av axlarna. Lyftet genomförs genom att sätta sig ned där övre delen av benen passerar parallellt och sedan ställa sig upp igen i en accelererande kontinuerlig rörelse och avslutas med att individen står med raka knän och höft leder. Testet upprepas med ökande belastningar som höjs progressivt. Vilan mellan seten är 3 minuter.

Testresultat

Är max antal kilon lyfta i 1 eller 3 lyft.

Introduktion

Syftet med testet är att utvärdera maximal styrka.

Testprotokoll

Testet består i att lyfta så mycket vikt som möjligt på 1 eller 3 repetitioner marklyft. 1 repetition är bara lämpliga för erfarna lyftare. Mindre erfarna kommer göra 3 repetitioner.

Testet består i att lyfta en skivstång från golvet till stående position. Vid startpositionen är stången placerad på golvet. Lyften genomförs i en accelererande kontinuerlig rörelse och avslutas med att individen står med raka knän och höft leder. Testet upprepas med ökande belastningar som höjs progressivt. Vilan mellan seten är 3 minuter.

Testresultat

Är max antal kilon lyfta i 1 eller 3 lyft.

Introduktion

Syftet med testet är att mäta effektutvecklingen vid en frivändning med fri stång.

Testprotokoll

Testet består i att lyfta en skivstång från golvet och fånga den på bröstet i axelhöjd. Vid startpositionen är stången placerad på golvet. Lyften genomförs i en accelererande kontinuerlig rörelse och avslutas med att stången placeras vid nyckelbenet och överarmarna under stången. Testet upprepas med ökande belastningar som höjs progressivt. Vilan mellan seten är 3 minuter.

Testresultat

Testet beräknar effektutvecklingen som peak power (PP), average power (AP) och presenteras i absolut och relativ Watt. Time to peak power (tPP) presenteras i sekunder.

Introduktion

Syftet med testet är att beräkna effektutvecklingen vid vertikalt drag, magliggande position, på en bänk.

Testprotokoll

Testet består av ett vertikalt drag, med en skivstång, från en magliggande position på en bänk. Vid startpositionen är stången placerad på golvet. Från utsträckta armar dras stången mot bröstet till godkänd höjd. Testet upprepas med olika belastningar som höjs progressivt och i relation till kroppsvikten efter 3 minuters vila.

Testresultat

Testet beräknar effektutvecklingen som peak power (PP), average power (AP) och presenteras i absolut och relativ Watt. Time to peak power (tPP) presenteras i sekunder.

Introduktion

Syftet med testet är att utvärdera maximal styrka.

Testprotokoll

Testet består i att testa grepstyrkan i individen. Individen kommer trycka på gripen med maximal ansträngning.

Testresultat

Testet är max antal kilon.

Introduktion

Syftet med testet är att beräkna styrkan i bålen.

Testprotokoll

Testet består av att hängandes från en ställning där fötterna sitter fast och 90 grader i knä leden, kunna resa överkroppen upp med hjälp av magmusklerna, pausa i toppen lägen och sedan sänka sig ned till botten läget igen. Detta ska utföras så många gånger individen klara av.

Testresultat

Testresultatet är max antal gjorda repetitioner.

Introduktion

Syftet med testet är att beräkna styrkan i armarna.

Testprotokoll

Testet består av att hängandes från en ställning med ett pronerat grepp lite bredare än axelbrett dra sig upp tills hakan passerar stången och sedan sänka sig ned till bottenläget igen. Detta ska utföras så många gånger individen klara av.

Testresultat

Testresultatet är max antal gjorda repetitioner.

Introduktion

Syftet med testet är att beräkna styrkan i överkroppen.

Testprotokoll

Testet består av att i en dips-ställning placera händerna axelbrett på handtagen. Därefter sänka ner kroppen medan individen böjer armbågsleder och axelleder tills övre delen av armen blir parallell mot marken. Sedan ska individen trycka sig upp tillbaka till raka armar.

Testresultat

Testresultatet är max antal gjorda repetitioner.

Introduktion

Syftet med testet är att beräkna styrkan i överkroppen.

Testprotokoll

Testet består av en vertikal press.  Vid startpositionen står individen i en plank position med händerna på marken axelbrett. Därefter böjer individen på axellederna och armbågslederna tills kroppen nuddar marken. Sedan trycker sig individen upp på raka armar.

Testresultat

Testresultatet är max antal gjorda repetitioner.

Introduktion

Syftet med testet är att beräkna styrkan i bålen.

Testresultat

Testresultatet är max antal gjorda repetitioner.

Introduktion

I Squat Jump beräknas den vertikala hopphöjden från hoppets flygtid. Hopphöjden i Squat Jump korrelerar starkt med den maximala och den explosiva styrkan i benmuskulaturen.

Testprotokoll

Testet är ett maximalt vertikalt hopptest som genomförs från stillastående med 90° knäleden. Händerna är placerade i höfter fäst under hela testet.

Testresultat

Hopphöjd presenteras i centimeter (cm).

Introduktion

I Counter Movement Jump (CMJ) beräknas den vertikala hopphöjden från hoppets flygtid. Hopphöjden i CMJ visar på elasticitet i benmuskulatur.

 Testprotokoll

Testet är ett maximalt vertikalt hopptest. Utgångsläget är en upprätt stående position med höftbrett avstånd mellan fötterna, med händerna på höfter fäst under hela testet. Hoppet startar med en snabb knäböj till 90° som efterföljs av en explosiv sträckning av kroppen. Landning ska ske på samma plats som upphoppet.

Testresultat

Hopphöjd presenteras i centimeter (cm).

Introduktion

I Counter Movement Jump Free Arms Swing (CMJa) beräknas den vertikala hopphöjden från hoppets flygtid. Hopphöjden i CMJa visar på elasticitet i benmuskulatur och koordination armar/ben.

Testprotokoll

Testet är ett maximalt vertikalt hopp med understöd av en armpendling. Utgångsläget är en upprätt stående position med höftbrett avstånd mellan fötterna. Hoppet startar med en snabb knäböj till ca 90° med en armpendling bakåt. Samtidigt som en explosiv sträckning av kroppen sker pendlar armarna framåt/uppåt. Landning ska ske på samma plats som upphoppet.

Testresultat

Hopphöjd presenteras i centimeter (cm).

Introduktion

I Drop Jump test beräknas den vertikala hopphöjden samt att kontakttiden mot underlaget mäts. Båda dessa parametrar används för att utvärdera den reaktiva (explosiva) styrkeförmågan i benmuskulaturen.

Testprotokoll

Testet består av att ”kliva ut” från olika höjder (t.ex. 20 cm, 40 cm, och 60 cm). Startposition, för testet, är en upprätt stående position på vald höjd, Testpersonen ”kliver ut” och vid landningen görs ett maximalt vertikalt reaktionshopp. Kontakttiden mot underlaget skall vara så kort som möjligt.

Testresultat

Hopphöjd och kontakttid presenteras i centimeter (cm) och sekunder (s). Ett index av hopphöjd och kontakttid bestämmer ”det bästa hoppet” som därmed ger optimal fallhöjd.

Introduktion

I Bosco-Vittori Stiffness test beräknas den vertikala hopphöjden samt att kontakttiden mot underlaget mäts. Båda dessa parametrar används för att utvärdera den reaktiva (explosiva) styrkeförmågan i benmuskulaturen.

Testprotokoll

Testet består av sju upprepade, maximala, vertikala hopp med så liten knäeftergift som möjligt, samt aktiv armpendling vid varje hopp. Hopphöjden skall vara så hög som möjligt och kontakttiden mot underlaget skall vara så kort som möjligt vid varje hopp.

Testresultat

Hopphöjden och kontakttiden från hoppserien presenteras i centimeter (cm) och sekunder (s).

Introduktion

Syftet med testet är att beräkna effektutvecklingen under vertikala hopp med yttre belastning. Testet genomförs med fri skivstång eller i en Smithmaskin.

Testprotokoll

Testet består av ett vertikalt hopp med en skivstång placerad på axlarna. Testet upprepas med olika belastningar som höjs progressivt och i relation till kroppsvikten. Belastningarna är 50, 75, 100 och 125 % av kroppsvikten. Vilan mellan seten är 3 minuter.

Testresultat

Testet mäter effektutvecklingen som peak power (PP), average power (AP) och presenteras i absolut och relativ Watt. Time to peak power (tPP) presenteras i sekunder.

Introduktion

Syftet med testet är att beräkna effektutvecklingen under vertikala hopp på ett ben, med yttre belastning, i en Smithmaskin samt eventuella sidoskillnader.

Testprotokoll

Testet genomförs i en Smithmaskin och består av ett vertikalt enbenshopp med en skivstång placerad på axlarna. Startpositionen för hoppet är från stillastående med 90° i knäleden. Testet upprepas med olika belastningar som höjs progressivt och i relation till kroppsvikten. Vilan mellan seten är 3 minuter.

Testresultat

Testet mäter effektutvecklingen som peak power (PP), average power (AP) och presenteras i absolut och relativ Watt. Time to peak power (tPP) presenteras i sekunder. Sidoskillnader presenteras i %.

Introduktion

Stående längdhopp mäter den horisontella hopplängden. Hopplängden korrelerar väl med den explosiva styrkan i benmuskulaturen.

Testprotokoll

Testet består av ett jämfota längdhopp. Starten sker från en, jämfota stående position, där en nedsjunkning i knäleder som efterföljs av ett maximalt horisontellt hopp, med hjälp av en aktiv armpendling. Landningen sker jämfota i en balanserad position. Resultatet mäts från startlinjens bakre kant till den häl som befinner sig närmast startlinjen.

Testresultat

Hopplängd presenteras i centimeter (cm).

Introduktion

Stående längdhopp mäter den horisontella hopplängden. Hopplängden korrelerar väl med den explosiva styrkan i benmuskulaturen.

Testprotokoll

Testet består av tre jämfota längdhopp i följd. Starten sker från en, jämfota stående position, där en nedsjunkning i knäleder som efterföljs av ett maximalt horisontellt hopp, med hjälp av en aktiv armpendling. Landningen sker jämfota i en balanserad position och utan att stanna genomförs 2 styckena till hopp i följd. Resultatet mäts från startlinjens bakre kant till den häl som befinner sig närmast startlinjen i det sista hoppet.

Testresultat

Hopplängd presenteras i centimeter (cm).

Introduktion

Stående längdhopp mäter den horisontella hopplängden. Hopplängden korrelerar väl med den explosiva styrkan i benmuskulaturen.

Testprotokoll

Testet består av fem jämfota längdhopp i följd. Starten sker från en, jämfota stående position, där en nedsjunkning i knäleder som efterföljs av ett maximalt horisontellt hopp, med hjälp av en aktiv armpendling. Landningen sker jämfota i en balanserad position och utan att stanna genomförs fyra styckena till hopp i följd. Resultatet mäts från startlinjens bakre kant till den häl som befinner sig närmast startlinjen i det sista hoppet.

Testresultat

Hopplängd presenteras i centimeter (cm).

Introduktion

Stående längdhopp mäter den horisontella hopplängden. Hopplängden på ett ben korrelerar väl med den explosiva styrkan i benmuskulaturen samt eventuella sidoskillnader.

Testprotokoll

Testet består av ett stående längdhopp på 1 ben. Starten sker från en stående position på 1 ben, där en nedsjunkning i knäleder som efterföljs av ett maximalt horisontellt hopp, med hjälp av en aktiv armpendling. Landningen sker jämfota i en balanserad position. Resultatet mäts från startlinjens bakre kant till den häl som befinner sig närmast startlinjen.

Testresultat

Hopplängd presenteras i centimeter (cm).

Introduktion

Stående längdhopp mäter den horisontella hopplängden. Hopplängden på ett ben korrelerar väl med den explosiva styrkan i benmuskulaturen samt eventuella sidoskillnader.

Testprotokoll

Testet består av tre stående längdhopp på 1 ben. Starten sker från en stående position på 1 ben, där en nedsjunkning i knäleder som efterföljs av ett maximalt horisontellt hopp, med hjälp av en aktiv armpendling. Landningen sker jämfota i en balanserad position och utan att stanna genomförs två styckena till hopp i följd. Resultatet mäts från startlinjens bakre kant till den häl som befinner sig närmast startlinjen i det sista hoppet.

Testresultat

Hopplängd presenteras i centimeter (cm).

Introduktion

Stående längdhopp mäter den horisontella hopplängden. Hopplängden på ett ben korrelerar väl med den explosiva styrkan i benmuskulaturen samt eventuella sidoskillnader.

Testprotokoll

Testet består av fem stående längdhopp på 1 ben. Starten sker från en stående position på 1 ben, där en nedsjunkning i knäleder som efterföljs av ett maximalt horisontellt hopp, med hjälp av en aktiv armpendling. Landningen sker jämfota i en balanserad position och utan att stanna genomförs fyra styckena till hopp i följd. Resultatet mäts från startlinjens bakre kant till den häl som befinner sig närmast startlinjen i det sista hoppet.

Testresultat

Hopplängd presenteras i centimeter (cm).